Något måste vi roa oss med när vi skrittar på ridbanan. Än så länge duger den vägpinne vi har av någon outgrundlig anledning. Jag har ingen aning om hur den har hamnat uppe vid ridbanan.

Mackan skötte sig väldigt bra måste jag säga. Det var helt ok att ha staven på båda sidor om sig. Däremot gillade han riktigt skrapljuder i gruset. Mackan höll sig i skinnet ända tills jag kom åt bakbenen. Morr. Jag avledde rask med voltträning runt staven. Det gick fint att byta sida på staven över huvudet på mig. Nu har inte staven rätt längd men den här duger gott. Vi får se hur långt jag kan ta detta. Mackan kommer nog inte att kunna fixa 8 meters galoppvolter med snurr. Jag är nöjd när vi kan göra det i skritt och diverse sydvästs i galopp. Inte helt optimal gren hela vägen ut för en spatthäst. Vi får göra det som går helt enkelt.

Resten av passet ägnade vi till framdelsvändningar runt koner uppställda i fyrkant. Här måste vi repetera skänkelhjälper! De var alldeles för dåliga. Travade 4 gånger över 4 travbommar kändes ok. Galopp ett varv sen " fastnade bakbenen" Det har jag känt förut i Mackans liv och försvunnit desto mer arbetad han har blivit. Idag vet jag förstås varför han gör så.

Resten av dagen ägnades åt hagbygge och ta hem mat till maskarna i marsvinens " dynghög" som mest består av torrt spån. Inte mycket till maskmat i den inte.

Totalt gick jag ca 7km och red 2km. Det är tyngre än vad man tror att dra en stor skottkärra med spett, klubba och stolp uppför, nerför och över mjuk knölig hagmark. Till hagen är det ca 500m. Två turer. Det är crosstraining på högnivå. Snitt per km 20min. Puh, stel som tusan i skrivande stund.